Utelämnades i drömmen gjorde gigantisk mage och den lilla lilla detaljen om hur bebisen kommer ut. Kvar blev ett skrattade spädbarn som jag matade med pannacotta. Fast ibland glömde jag att jag hade ett barn, kom på det när jag var i trädgården, ”oj oj oj jag måste kolla till flickan”. Hon bajsade aldrig och skrek inte, sov jättemycket.

20120729-095245.jpg
Det var väl umgänget med Mattias syskonbarn Moa 11år och Milla 2år som inspirerade mig. Jag har alltså inga egna barn och det är fortfarande högst osäkert om det kommer bli några. (Egoism och ointresse.) Men det är klart, blir det som i drömmen så verkar det ju smidigt 😉

Har du barn fast att du tidigare inte velat ha? Vad fick dig att ändra dig?

Annonser