Härom dagen sa jag till min man:
– Jag är imponerad över hur länge dessa blommorna har hållit sig!
Han tittade på mig som om jag var från yttre rymden.
Jag fortsatte:
– De brukar sloka så snabbt. Vissna liksom.
Mannen är fortfarande tyst och förundrad. Verkar inte hitta orden.
Jag försökte:
– Man kan plantera ut dem sen. Till våren. I landet.
Tänkte fortsätta berätta att jag gjort det många gånger innan och förklara var alla dessa söta pärlhyacinter nu växer och fråga om han sett dem. Men jag lät bli. Vi har liksom inte samma inställning till blommor.

20120207-101201.jpg
Pärlhyacinten Big Smile. Har lite större lökar, det är nog därför den klarar sig så bra från uttorkning.