Den uppmärksamme med gott minne vet att jag kvidit över genusaspekten som ska prägla hela juristutbildningen. Jag har liksom inte riktigt knäckt den koden. Av en slump hittade jag ett väldigt bra blogginlägg om detta. Genus, barnuppfostran, självförtroende. Jag känner mig lite klokare efter att ha läst det inlägget. Vänner, läs det gärna. Klicka på länken med öppet sinne, släpp alla förutfattade meningar och läs från början till slut. Kan absolut appliceras även på bloggvärlden. Jag tycker att det var intressant bland annat för att det beskrev hur jag kände när jag slutade göra det jag var duktig och framgångsrik inom och börja med något jag inte hade en aning om. Det jag var uppskattad för försvann, poff. Ångest, ja. Därför tyckte jag att det var intressant. Därför känner jag mig lite klokare. För att jag kände igen mig.