Nu har vi varit hos veterinären. Röntgen och lyssna på hjärtat visade att han blivit bättre, vätskan i lungorna har reducerats med den vätskedrivande medicinen. Men sökandet efter orsaken till ödemet fortsatte. Ultraljud visade att förmaken var förstorade och att klaffarna inte slöt riktigt tätt. Erik ställde diagnosen hjärtfel och mer specifikt ”restriktiv kardiomyopati”. Hjärtat kan inte pumpa ut blodet ordentligt och tillslut samlas vätskan i lungorna.
Vi tog ett blodprov för att utesluta infektioner och tumörer, svar kommer efter helgen. Tills vidare får han fortsätta med medicinen. Målet är dock att minska mängden. Eventuellt kan man ge en annan medicin som hjälper hjärtat att sluta sig.

Det är en svår sjukdom men vi är lättade över att ha fått en diagnos. Han kvar sin glöd och det är ingen tvekan om att fortsätta utreda och försöka hjälpa. Även om det var väldigt hemskt att se hur snabbt hans hjärta arbetar😦

20110902-145451.jpg
Veterinär Torkel Falk;
Restriktiv kardiomyopati (RCM) innebär att hjärtmuskelväggen är stelare än normalt vilket också orsakar en försämring av pumpförmågan, ffa genom att hjärtat inte kan fylla på blod ordentligt. Denna stelhet orsakas till största delen av att bindväv inlagras i hjärtmuskeln, sk fibros. Man skiljer på en subendokardiell form av sjukdomen där bindväven sitter just under muskelytan på hjärtats insida, och myokardiell form där bindväven är diffust utbredd i hjärtmuskeln. Orsaken till RCM är också okänd. Det har spekulerats i att vissa virusinfektioner kan orsaka bindvävsinlagringen. En annan teori är att RCM skulle vara en otypisk form av HCM
(sk fenotypisk variation, se senare). RCM är marginellt vanligare än DCM, det anges att upp emot 20% av kardiomyopatifall på katt är RCM.
http://www.katter.nu/katter/hcm.htm